Puffandets straff...

Hej mina kära!

Idag var det bara sex små plusgrader ute här på morgonen och jag känner mig besegrad av hösten.
Och det är så helt ok.
Jag gick ut för att underhålla mitt puffbehov. På bordet i uteplatsen stod en spindel. Den verkade lagom förvirrad, liksom jag. Bara stod där, alldeles stilla och jag kände hur jag tyckte synd om den, så jag började prata med den!?! "Nej, men ge dig iväg nu lilla spindeln. Eller tycker du det är för kalt"?
Samtidigt som jag konstaterade i det tysta att detta inte var friskt. Eller, ja, jag menar jag satt och tittade mig runt lite, så där som att jag ville försäkra mig om att ingen hörde mig. Vilket i sig inte heller är vidare friskt, eftersom risken av att nån skulle vara i min uteplats sju och trettio en torsdagsmorgon, är ganska svag.
I varje fall, där satt jag och tyckte synd om en spindel! Och så hjälpte jag ner den till marken, där den fortsatte att stå, bara alldeles stilla! En sån där ni vet, med jättelånga tunna ben, som tyvärr minskade i antal från åtta till fem och ett halvt, när jag lyfte ner den. De två och halva som fattades satt fastklistrade på mina fingrar.
Ännu en sjuk grej!
Jag menar jag satt och försökte skaka bort spindelben från höger handen klockan halvåtta, en torsdagsmorgon. Jag som tidigare i mitt liv har varit livrädd för dessa djur. Har aldrig gillat hur de smyger sig på och dyker upp från ingenstans för att sen snabbare än ögat försvinna. När dessa tankar dök upp, dök också den iskalla strängen längs ryggraden upp och jag började skaka handen ännu kraftigare. Vilket resulterade i att jag slog omkull min kaffekopp och halva innehållet hamnade på, min fot, som fick en värme/koffeinkramp. Påföljden av det blev att den hamnade i ett tungt steg på...spindeln förstås!
En barmhärtigreflex, försöker jag intala mig att det heter.
Så där stod jag, skakande höger hand och vänster fot, indränkt i kaffe, med tårar i ögonen över en sjuk spindel som ändå var på väg att, precis som jag, bli besegrad av hösten.

Japp, det är nog så dags att sluta puffa..!

Och med det följer bilder lite bilder till från mitt rum...

Förra veckan fick jag ett bord som skulle slängas, av en kompis...

Bums så blev det målat.
Och min gamla kökssoffa klädd i tyg som jag fått av en annan kär kompis.Hennes mamma hade använt det som mangeltyg.
Återanvändning, det gillar jag..:)

luckorna fick sig en omgång färg också och
en duk hängdes för fönstrets nederdel, pga. vägen utanför.
Och just nu sitter jag här och bloggar...

Ha det bästast och akta er för spindlarna..;)