Bruno-Vito...

Du stod där så liten
jag låtsades int´ om dig
du skrek i det tysta
"kom nu och ta mig"...

Jag kastade en blick och fortsatte leta
har inte plats för fler´ bruna små heta!
Precis innan hemfärd, jag hörde dig böna
Pratade, prutade, SÅLD, med en stöna

Väl hemma så ville du in i det varma
"Färgen är fel, sa jag, försök inte charma"
Du stod i garaget och gjorde mig galen
jag hörde din röst, trots allt regnet i dalen.

Jag smög till dig tyst och med penseln jag pula
VIT fick du bli och så nött lite smula...

-Japp, ni fattar nog!
Jag hittade alltså denna gulliga lilla vän på en loppis förra helgen.
Hade ingen tanke på nån möbel, eftersom jag inte har plats för några flera sådana. Men det blir inte alltid som man tänkt och lilla Bruno lyckades charma mig. När väl hemma, så smög jag iväg till garaget så fort ingen av gästerna märkte och målade..:) Men det var nåt som störde mig när han flyttade in. Och idag kom jag på det, han är för gullig!

Ut sprang frun och hämtade hammare, flugnät och diverse små bra att ha saker. Och voila...nu får Bruno-Vito bo i hemmet, flugfri dessutom, med plats för kabelklammrar..:)

Fast, jag tror nog att de små gulliga listerna åker av imorgon och då blir vi nog vänner på riktigt...

Pioner får bo här just nu...hittade dessa små skyltar på en hylla i garaget.

Vet inte om de passar, men ska testa några dagar..:)
Japp, så ser han ut i alla fall min nya bekantskap...

Största kramen till er alla mina kära vänner.
Och Tusen Tack för alla varma hälsningar!
Jag rodnar och känner mig så himla rik
när jag läser era varma ord.
Ni är bäst!
TACK!

Ha en varm, vacker, vänlig, vågad ny vecka!
Ta hand om varann.

Kraaaam...

Söndags rapport...

Hej alla glada!

Hoppas ni alla mår bäst! Det gör jag, trots att det fortfarande inte är någon dator i mitt liv..:)

Men det fixar sig nog i veckan, ett beslut är taget...*vågen*

Samtidigt som tanken att sluta blogga, återigen har tagit plats i mitt huvud.

I alla fall...

I fredags var jag på ett oerhört roligt uppdrag hos Viveka.

...så himla kul och inspirationen fick minsann utlopp..:)

Vilket underbart vackert hem de har och vilka ljuva människor som mötte oss!

Fantastiskt!

Tack Viveka och Micke..!

Igår var vi på julmarknad...!

Och vilken stämning! Nu vill jag bara börja pynta och dona. Det är verkligen min tid nu.

Jag älskar november och december!

Och i dag...var vi på loppisbesök igen, en sekretär skulle inhandlas till dottern, och då hittade mamman förstås lite smått och stort..*fniss*

Bara roligt...eller hur..?!?

Med lite urdåliga bilder, från ikväll , önskar jag er en härlig ny vecka!

Sorry att all text är så ihoptryckt! Mellanrummen försvinner så fort jag publicerar inlägget...*arghhh*

Må det goda springa runt er alla mina ljuvlingar...

En jättesöt krona, tycker jag...
efter att mannen plockat bort alla gamla elsladdar...
och titta..ett nytt bord!
som ska målas vitt, men eftersom jag köpte det idag, så har jag inte hunnit.
Det får duga med ett lakan så länge..:)
Jag är så himla nöjd!
Det andra runda var liksom för stort. Och nu ska halva det
få en ny plats.

Sen till Halloween...
och det enda min son ville föreställa

Hercule Poirot...
från andra sidan..:)

Ja, visst är det underbart med barn..*thi,hi*

En Bamse Kraaaaam på er alla...!

Att våga ta ansvar...

Hej mina KÄRA !
...som ni har tröstat i min förtvivlan.
TACK!

Tårarna har torkat..:) Lugnet har lagt sig och mail har skrivits ska ni veta.
En insändare är klar.
Något som jag aldrig hade trott jag skulle ägna kraft och ork åt. Men det har jag.
Även om jag inte tror att den kommer spela någon större roll, så vill jag ändå få ut mina synpunkter. När jag blir övertrampad på detta sätt, så får jag nog.
Då är det slut tjurat vid köksbordet...ett agerande behövs, för principens skull om inte annat..:)
Och om ni vill veta så blir det en MUR!
NEj...jag skojar inte!
En murad sak längs hela min trädgård. Så kan jag på insidan plantera rosor, humle och andra snabbväxande små raringar som ni förstås får hjälpa mig välja i sinom tid..:)
Klart att det kommer att bli annorlunda, men det behöver inte innebära sämre.
Vi är så helt oskyddade och jag avskyr det!
Så jag väljer *Pollyanna*... och tänker Toscana...
och känner doften av mina nyplanterade rosor, som följer mig längs hela min trädgård, för att till slut knyta an med druvorna som så tryggt tar hand om mig i min uteplats...* mys*..:)
Ja, det låter i mina öron ganska bra!

Så kan vi ju spraya graffiti på andra sidan, utan att någon behöver lägga sig i...det blir ju VÅR vägg...*thi,hi*
Ja, ni hör, när man blir sårad så är det snabbt som förnuftet ger vika för de primitiva hämndens tankar..:)

min vackra låda!

Tänkt till Hilmirs rum...när det nu blir klart..:)
Samt lite smått och gott..

och så kan jag äntligen börja brodera..;)

Hittade en full påse såna...i rätta färger till och med...

som nu bara pryder sin plats...

denna lilla burk, hittades under badrumsglvet, då vi renoverade där.
Kan anledningen vara att byns polis bodde här, eller..?!
Kan vara bra att ha..:)

och så denna svarta stora rulle garn...

perfekt att använda i mitt pyssel...

Ha den bästa dagen alla mina vänner!
Må bäst och ta hand om varann.

Kraaaaaaaaaaam...

...

Söndags svammel...

Hej igen mina vänner!
Dagens svammel handlar om...
Varför vi människor så lätt blir, etik och moralbefriade när det kommer till pengar?!
Hur kommer det sig att, det aldrig blir nog?!
Att känsla av ..."nu har jag hundra miljoner" inte kan räcka, utan måste byggas på och bli ännu mera...*fattar inget*!
I mina tankar finns det ingen skillnad på hundra eller hundratio millioner!
Förmodligen är det väl att jag aldrig har haft anledning att uppleva sådana livsbekymmer..:)
Tack och lov, vill jag samtidigt tillägga. "Det man inte vet, har man inte ont av", kanske stämmer här som så ofta förut..:)
Och jag fortsätter glatt med mina små alldagliga bekymmer!

Samtidigt som dessa tankar jagar mig ivrigt just nu, eftersom jag tycker mitt lilla Island har råkat illa ut för girigheten.
Det slår mig som ganska märkligt egentligen, att detta lilla land, får så stor plats i den ekonomiska världskrisen. Att det ges så stor plats åt det i media.
Förstår naturligtvis, att människor som förlorat pengar, känner sig sårade och arga. Men inte kan man väl ändå bli det, på en hel nation!
Att man ska behöva höra saker som att...islänningar visas ut från affärer i Danmark, bara för att de är islänningar! Och att de bara därför, också blir illa bemötta, både i Danmark och Storbritannien.
"Har vi blivit den nya främling fientlighetens mål", blir genast mina tankar.
Men varför är jag så förvånad..?!
Detta är ju, något som händer världen runt varje dag och har sen urminnes tider hänt. Varför ska det helt plötsligt vara annorlunda, när det kommit till "mitt folk"?!
Jag menar, varför ska vår situation ha större förståelse än andra situationer i världen?
Ju, för att det är just "mitt folk"!
Hur vi än påstår att vi har förståelse för alla orättvisor på vår planet. Så är det tyvärr så att, först när det gäller oss, eller de våra, så blir vi engagerade, på riktigt!
Fast det ordet är nog att ta i. "Vi har mera åsikter i stugorna", än vanligt, skulle jag snarare vilja påstå.
Att miljoner dör dagligen, av svält på vår planet, känns helt plötsligt som något mycket lättare att förstå och inte lika viktigt...eller?!
Vi har ju facit i hand på denna politiska lek, där makthavarna styr och vi tror att vi styr med dem. Trots att vi innerst inne vet att vi endast är de små "bönderna" i schackets lek!
Att leva i demokrati, smakar onekligen lite surt, i min mun när jag tänker på det!
Ibland så kan jag faktiskt fundera på, varför skygglapparna aldrig är lika nära till hands som just när det gäller detta. De är till och med tillåtna, som aldrig annars.
Makt och girighet!
Det känns som att vi aldrig har hört det förut!...som att det inte skulle existera på lilla Island som i den övriga världen.
Är det inte det som alltid har styrt vår värld och fortfarande styr...i olika skepnader bara?!?

Och det att, en relativt liten grupp människor, har lyckats omkullköra mitt lilla hemland, känns lika absurt för mig, som för en svensk att äta fårögon..;)
Men det har hänt, bara för att ..."det räcker aldrig"!
De hundra millionerna måste fördubblas...och fördubblas igen och igen!..."För att vi ska inte bara äga Island, utan världen också!!!"
Och jag finner det oförlåtligt sorgligt och är innerligt bekymrad.
Jag vet redan människor i min närhet, som funderar på hur de ska klara fortsättningen!
Kalla det onödig pessimism. Vad vet jag.

Men en tanke i allt detta, slog nästan omkull mig...
tänk om...islänningar flyttar utomlands för att rädda sin framtid. Och att ryssarna, som har erbjudit sin hjälp i den rådande situationen, skickar över sina "bönder" till Island, för att på så sätt rädda deras framtid!
Det är förstås bara en lek med tankar, men vaddå..?!
Det kanske bara blir att ta på sig, pälsmössan och medan smaklökarna återhämtar sig med ansiktsgrimas, efter saltgurkans retande...klinga glasen och ropa..."Za zdaróvja!"(skål!)
Det finns inte så mycket kvar längre som förvånar mig.
Så,varför inte..:)

Men nu till...min stora girighet...loppisgirigheten !
Ni kan bara gissa om jag i går hade en lycklig lördagseftermiddag, när jag tillsammans med min man, åkte iväg i regnet och fick utlopp för denna!
Med leende på läpparna, fylldes snabbt två påsar, i recyclingens namn, med saker som...
"jag inte kan leva utan". Hjärtat dunkade så där skönt och ha begäret tog över.
En vedkorg hittade jag också, äntligen! Och en gammal käpp, som enligt mig borde finnas i varje hem...*blink*
Men sen helt plötsligt så, tog tankarna över hjärtats ivrighet och det sunda förnuftet fick mig att jag börja plocka ur påsarna igen.
"Hmmm, detta kan jag dock allt leva utan!"
För att sen snopet ångra mig, när det var dags för betalningen. Det som jag hade plockat och skulle gå på flera hundra kronor, hamnade på den överenskomna summan hundra kronor! Utan ens försök till prut!
Ja, det var lördagens lycka det!...fast ändå kan jag inte släppa tanken på, varför jag lät förnuftet styra och plockade bort massa saker...:)
Undrar om det är den känslan som också styr i makthavarnas värld..."att det aldrig blir nog"!
Så egentligen borde jag vara glad för det...

Lite bilder från gårdagen blir min hälsning tille är alla, denna svammel söndag...

små söta granljushållare...

tillsammans med "billiga" ljus...

och en silverbricka, var en liten del av fynden.
och kolla detta underbar pepparkaksform!som nu pryder min olivträdstunna...

helt i min smak är också denna korg!

och titta skyffeln också...
som nu ska användas för att skyffla askan..:)

Ja, jag tyckte det blev jättebra!Fortsättning följer, med denna bland annat..:)
Jag vill ju inte helt trötta ut er...:)

Tack för era uppmuntrande, generösa ord om mitt skrivande.

Jag bugar och rodnar...på riktigt!

Och blir ännu en gång alldeles överväldigad av er godhet!

idánja"...mina vänner!
(Ryska = på återseende)

En fortsatt solig sommar önskar jag dig...

Hej mina raringar!
Då har jag varit på Loppis och det gick väl sådär, inte speciellt märkvärdigt, men lite smått följde förstås med hem..:) Massa fina stora virkade dukar, blev mina och hänger just nu ute på tork, efter klorin och nittio grader..:)...*GILLAR*
Och så håller jag just nu på, att fixa ett brickbord som blev mitt för femton kronor, tänkte att det ska bli ett sängbord.

Annars är det lugnt och jag har bestämt mig...jag ska ta en bloggpaus.
Hur lång vet jag ej...

för en tia blev de mina...donnan och krukan...och en femma för denna också...
krukan blev vit men, jag ville ha lite "liv" i den så jag doppade händerna i lite grå/brun färg och gnuggade den lite..:) Duken blev min för en femma, hemma virkad..."nöjd"
tidningsstället blev vitt och då åkte krukan dit...för en stund...här har jag suttit en sväng och myst...solen har hedrat oss med sin närvaro...Lovely!!!sen blev de också vita...förstås, efter lite spackel lagning ...MEN, jag ville också ha lite liv i dem...så det var bara att gnugga händerna igen... och jag är nöjd! Ställde dem på en bricka tillsammans med olivträdet som vi fick i midsommar... och nu får de samsas i köksfönstret...för tjugo pix...blev dessa två dunkar mina..."gillar"
de är stora och gör sig sååå bra i vår trädgård..:)
för tre kronor fick denna också hänga med hem. Gillar egentligen inte såna små figurer, men...den blev så söt uppe på en gammal bibel! Så där får den vara, en stund i varje fall..:)

~~~~~~De små liven...~~~~~~

"ska jag verkligen våga gå under här?!"...undrar Tuppen. "oj, det är nog lite farligt!!"...
"jag håller här i fall i fall...man vet aldrig vad som händer när"...
syster Yoko ligger ovanför! Fast hon verkar ju rätt trött...och här kommer en annan som är trött...vår lille Smarties..:)och så Sedrik...som ligger i fåtöljen och filosoferar..:)...först ensam...
men sen kom storebror Lakrits och då blev det genast mycket mysigare..:)
och här är vi alla små liven samlade för ett kort...för nu är vi redo för den stora världen och vi hoppas att någon snäll därute, bara väntar på att vi äntrar deras hem..:)

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Jag önskar dig en fortsatt solig sommar med massa värme och mys, kärlek och vänskap!
Samtidigt som jag tackar för att du kikar hit och gör mig glad..:)
Må det goda springa runt dig...alltid!!!