Vackert...

Ibland är bara svartvitt så vackert.

Lugnt och stilla, precis som hösten.

Precis som när underbara okända människor kommer med gammal järnsäng och lämnar den till mig, bara för att de lovade i våras när de lämnade den andra.

Japp, jag har alltså fått två fantastiskt fina gamla sängar av ljuva människor som läst om mig i en tidning. Jag bugar ödmjukast och blir så oerhört rörd över att få ta del av sådan godhet och generositet. 

Vackert är ordet, och jag låter det bli dagens ord...

Stor varm kram till er alla mina solar.

Må det goda springa runt er, allatid.

Kärlek ❤

// Goa