Just do it!

Just do it!

tisdag 14 oktober 2008

Jag tror att jag är synsk...

När jag håller på att plocka i diskmaskinen så ropar Hilmir...

"mamma, glöm inte att det är gympa imorgon"!

"Säg det till din pappa"!...blev mitt svar.

Han slutar snabbt leka, vänder sig om, och med ett snett leende säger han... "sluta mamma"!

Könsroller är alltså dagens fundering!...(med glimten i ögat förstås..:)

För det mesta så vill jag påstå, att vi inte har några sådana i vårt hem.
Vi tror ju på det vi intalar oss själva. Och detta är ett av mina finurliga försök, att lura det undermedvetna.
För visst finns de här också.
Även om de inte är överdrivna och även om de inte gör livet ledsamt, så finns de här.
Trots att jag varje morgon säger till min spegelbild...
"I mitt hem finns ingen könsfördelning"!
Men varför är det så?...Är det omedvetet...eller är det bara mina egna val som styr?

Som till exempel det här med toaletten, som jag nämnt i ett tidigare inlägg!
Att skura den stolen, har utan inbördes ordning, blivit min livsuppgift!
Byta påslakan är en annan sådan uppgift.
Ibland så tänker jag..." om jag aldrig hade bytt dem, hade vi då fortfarande haft de fina som vi fick i bröllopspresent 1985"..?! Eller ännu värre..."de som vi hade innan vi gifte oss, som inte ens hörde ihop, det ena var lila och det andra grönt"!!!
Undrar vilken färg de i så fall haft nu?! De kanske till och med hade hört ihop, vid det här laget..*hmm*..?!
Tur att jag är synsk...så att jag aldrig behövde få reda på det!

Och så just gympan, simningen, fotbollen...ja, ni vet, alla schemalagda saker som tillhör vintern, om man har barn.
Fast det står på schemat, så är det bara vara jag som ser det!
Eller...så står det egentligen inte på schemat, utan det är bara jag som ser det, i alla fall!
Eller...kan det möjligtvis vara så, att jag läste det en gång, memorerade och sen slängde schemat?!
Ja, det är också den eventuella anledningen till att dessa saker, också har vidgat min lista över livsuppgifter.
Och ja, jag vet att just dessa saker är övergående och att barnen förmodligen kan göra det själva! Men jag har valt att göra det, och eftersom jag har haft barn sen jag var arton år, så känns det eviga plockandet i gympapåsar, som en livsuppgift..:)

Men tänk om, det kanske är så, att jag helt enkelt ser saker som inte min man ser...och därför gör mina val!

Registrera..."behövs göras", punkten kanske inte finns på hans näthinna!
Det kanske är det samma som med den "döda fläcken", ni vet som när man kör bil och i en viss vinkel inte ser det som är bakom.
Eller en grå punkt, eller den svarta pricken. Kalla det vad man vill, en prickig fläck punkt är det i alla fall!

Så det kanske är jag som är alldeles för krävande! Kanske är det jag som behöver ta mig en funderare!
Jag menar...inte kräver jag att en blind ska välja färg!
Ja, tänk om..!

Och jag tror mera och mera på att det är så, faktiskt!
För även om jag sällan klipper gräset, så blir det oftare och oftare jag, som påpekar att det skulle behövas! Det samma gäller dammsugning.
Alltså, återigen jag som ser!

Eller är det fortfarande den urgamla instinkten som spökar, från urminnes tider?
Ni vet, den egentliga skillnaden på, "män från Mars och kvinnor från Venus", grejen!
Det kanske bara handlar om jägaren och hans fru!
Ni som sett Grottmannen, förstår min tanke. Och ni som ännu ej sett den...se den!

Men nog tycker jag att det låter bättre och mera ursäktande, detta herrens år tjugohundra åtta,med tanken att...
"Jag ser saker som inte min man ser"..?!
Att det trots allt och allt är... jag som är synsk!

Tänk så glad min älskling blir, när han nu inte längre behöver förklara allt det ovannämnda, utan bara kan säga...
"it´s the blindspot baby"...

Och jag kan passa på och se massa saker som "behöver göras" och som bara en synsk kan se! Som till exempel...
..."en veranda behöver byggas"..."ett växthus är nödvändigt"
..."golvet i vardagsrummet vill ha en annan färg"...etc.etc.
Och under tiden detta åtgärdas, fortsätter jag nöjd , med MINA livsuppgifter..!

(Jag kan trots allt inte helt undvika tanken på, hur hans tolkning, på samma saker, skulle låta..?! Men det överlåter vi till ett annat forum..:)

Lite bilder till er...från mig.
Kunde inte överföra mina bilder i morse...*argh*
Så ni får hålla till godo med förra veckans pysselryck, tills nästa gång...

En liten ljuspåse till...
lagom rolig!
men, man måste testa för att se resultatet...eller hur?!

en till i denna kategori..:)och så till slut, en liten strut..:)

Tack alla undrbara för era varma ord om mitt brev!
Jag blev alldeles förvånad och tacksam,
att så många orkade läsa det som jag liksom, behöver få ut!

Brevet går framåt.
Det är inte så ofta man handskriver ett brev numera,
så det tar sin lilla tid..:)

Ha den bästa dagen...och lev livets goda!

Kram...


-------------------------------------------------------------------------------------------------
Ég hlýt að vera skyggn...


''Ég er að raða í uppþvottavélina, þegar Hilmir kallar...

"mamma, ekki gleyma, leikfimifötunum fyrir morgundaginn"!

'Eg svara..."segðu pabba þínum það"!

Hann hættir að leika sér, snýr sér svo að mér og segir glottandi...
"mamma, hættu"!

'I dag ætla ég sem sagt að tala um hlutverk kynjanna.

Ég held því nú yfirleitt fram að ekkert svoleiðis sé til á okkar heimili.
Og þar sem heilinn að lokum trúir því sem við innprentum okkur, þá er það einn liðurinn í að plata undirmeðvitundina.
Því auvitað eru þessi hlutverk til staðar hér, eins og annarsstaðar. Þó að það sé ekkert sem er að plága neinn að ráði..;)
En ég er samt að spá í...af hverju þetta er svona, ennþá..?
Er þetta bara eitthvað ómeðvitað...eða er það ég sjálf sem vel..?!

Eins og til dæmis þetta með klósettið.
Einhverra hluta vegna virðist það vera mitt lífsverka að þrífa þenna svo vel notaða stól!
Skipt á rúmunum, er annað svona lífsverk!
Stundum hef ég spáð í ef.."ég hefði aldrei skipt á þeim, væru þá kannski rúmfötin sem við fengum í brúðargjöf ennþá á"?! Eða kannski öllu verra..."rúmfötin sem við áttum fyrir brúðkaupið, úr sitt hvorri áttinni!!! Eitt grænt og eitt fjólublátt!
Hvernig skyldu þau hafa litið út núna..."kannski í sama lit"?!

Nei, mikið er ég heppin að vera svona skyggn, svo ég þyrfti aldrei að upplifa þann dag.

Og svo leikfimin, sundið, fótboltinn....já, allt þetta sem er á stundarskrá vetrarins.
Þó að þetta allt stanndi á stundartöflunni, er það bara ég sem sé það!
Eða...það kanski ekki stendur á stundatöflunni, en ég sé það samt!
Eða...getur verið að ég hafi lesið það einu sinni, lagt það á minnið og svo hent stundatöflunni..?!
Já, það getur líka verið ástæðan fyrir að þessir hlutir hafa lengt listann minn um lífsverkin.
Og já, ég veit að akkurat þessir hlutir, "ganga yfir", og að börnin geta sjálfsagt gert þetta sjálf, en ég hef valið að gera þetta. Og þar sem að ég er búin að vera mamma síðan ég var átján ára. Þá tilheyrir núorðið "íþróttatöskuáfyllingin", lífsverkunum!

En hvað ef...við konur bara sjáum hluti sem ekki mennirnir sjá...og þess vegna veljum, okkar verk?!

Færslu bletturinn ..."þarf að gera", er kannski ekki til á nethimnu karlamannsins.
Þetta er kannski bara sama og með "dauða punktinn", þið vitið, eins og þegar maður keyrir bíl og á vissum stað sér ekki, í hliðarspeglinum, það sem er á bakvið mann!
Eða gráa doppan, eða svarti flekkurinn!... Kalla það hvað sem er, doppótta flekkblettinn kannski eitthvað er það allavega!

Kanski eru það svo bara við, sem krefjumst alltof mikils!!! Kannksi þurfum við að taka aðeins meira tillit!
Ég meina...ekki krefjumst við að blindur maður velji litinn á stofuna okkar!
Það skyldi þó ekki vera ástæðan..!

Og þess meira sem ég hugsa um þetta, þá held ég að svo sé.
Því þó að ég sjaldan slái grasið, þá er það oftar og oftar ég, sem minni á að það þurfi!
Það sama gildir um að ryksuga.
Semsagt, aftur bara ég sem sé!

Eða er þetta ennþá bara gamla eðlið sem ræður ríkjum, þetta frá örófi alda, þið vitið?
Þetta um að..."menn eru frá Mars og konur frá Venus"..?!
Þetta kannnski bara fjallar allt um "veiðimanninn" og konuna hans.
Svona eins og í Hellisbúanum!
Hvað veit ég...

Þó þykir mér hljóma betur og meira afsakandi á þessu herrans ári tvöþúsund og átta, að það sé ég, sem..."sé hluti sem enginn annar sér!"
Að það sé ég sem er...skyggn!!!

Hugsiði ykkur bara hvað Tóti minn verður ánægður núna, þegar hann þarf ekki lengur, að útskýra allt sem á undan hefur farið. Heldur getur bara sagt...
"it´s the blindspot baby"...

Og ég get haldið áfram að sjá hluti sem "þarf að gera" og bara skyggnir sjá...Eins og til dæmis..."það þarf að byggja verönd"..."nauðsynlegt með gróðurhús"..."gólfið í stofunni þarf nýjan lit" og svo framvegis.

Og á meðan hann fixar þetta allt saman, held ég glöð og ánægð áfram með öll MÍN, lífsverk...

(Ég get nú samt ekki alveg sleppt hugsuninni um, hvernig hann myndi túlka og segja frá sinni hlið á þessu máli!
En það tilheyrir allt annari Ellu..;)



19 kommentarer:

Marina sa...

Tänk att jag har aldrig packat en gympapåse åt våra barn! Inte heööer maken, nej, det gör dom själva sen den dagen dom började skolan. DOm är helt klart motoriskt mogna till det. Kan dom plocka ur grejerna i skolan för att ta det på sig så kan dom stoppa i sakerna här hemma också. Det där en tjänst som blir till en björntjänst tror jag. Vi mammor vill (undermedvetet) känna att vi behövs och därför gör vi sådant som barnen egentligen klarar själva.
Ha en bra dag! (Dina ljuspåsar är hur fina som helst!)

latara sa...

Godan dagin synska Gúa!

Här packas det också gympapåsar och ses att toaletterna behöver skuras. Jag vet inte hur många gånger maken har gjort ren en toalett sedan vi slog våra påsar ihop, men de kan lätt räknas på ena handens fingrar..!

Om det vore så att traditionellt kvinnliga sysslor och egenskaper värderades lika högt som traditionellt manliga, skulle vi förmodligen inte fundera på könsroller. Det som är typiskt kvinnligt, som förmågan att _se_, är något som jag är omåttligt stolt över!

Det måste onekligen vara lite trist att vara man... Det är ju som att gå genom livet med skygglappar på ;-)

Kram!

Karin

Inspiration i vitt sa...

Ååå vad jag oxå undrar hur mannens tolkning utav allt du skriver är.
Tänk att precis så här är det hos oss oxå vissa i mina ögon viktiga saker som ska göras finns inte eller existerar inte i min mans huvud (inte vad jag tror i alla fall)
Ibland så väntar jag ut vissa saker här hemma för att testa lite (han vet inte om det givetvis) för att se om tex det blir städat på toa på övervåningen( kan ju bara vänta ut där uppe så att inte andra kan se elendet, toan alltså)
men vad händer då jo... inget absolut ingenting, ja det är tydligen min uppgift det oxå som mycket annat här hemma.
När jag kommer från mitt jobb så har jag många saker jag måste ta tag i när jag kommer hem, du vet man tänker att jag borde göra det och det osv, när jag frågar min man om han tänker så någon gång så har han ALDRIG tänkt så, konstigt.
Mycket av detta kan vi ju ta strid om men det går ju inte heller för då skulle vi vara ovänner för jämnan och så vill jag inte ha det.

Har läst boken du nämner fast det var längesedan nu men kommer i håg att den var läsvärd.

Härligt inlägg Goa, jag tror att man kan prata om det här i evighet,sen har jag nog skämmt bort mina barn och mannen med för den delen och det kan bara jag ändra på.
Dina ljuspåsar var super fina.
Kram på dig/Ingela.

Sigga sa...

Jesús almáttugur kristur ég vildi að ég hefði skrollað niður áður en ég klæmdist í gegn um þetta á sænsku. Eina sem ég skildi af því var Gunnar Helgason :)

Ég var einmitt að hugsa um það bara í gær að halda námskeið hér fyrir heimilisfólkið sem myndi heita "af eldhúsbekknum í uppþvottavélina"

Ég er nefnilega svo undur stolt af börnunum mínum vegna þess að þau eru nú öll búin að ná þeim merka áfanga að koma með glös og diska, sem slæðst hafa inn í herbergi, og setja þau á eldhúsbekkinn.
Næstu 15 ár fara svo í það að kenna þeim það ferli sem felst í því að færa hluti af bekknum og inn í uppþvottavél.

En eins og þú segir það sér þetta engin nema ég.
En sennilega færi fólk nú að taka eftir því ef *ÉG* hætti að setja í vélina blessaða.

Knús Sigga

Tidsmästarinnan sa...

jo, det där med toaletten känner jag absolut igen... påslakanen också, det är som att det bara är jag som ser att det är dags, liksom!

Men sen finns det annat jag aldrig gör, en typisk är tvätta bilen...
och på sommaren har vi ju grillen :-)

Jag gillar ditt pyssel till tusen!
Kram kära Gúa!

Jeanettes hus sa...

Fortsätt vara den kvinna du vill vara utan att tänka på könsfördelning etc....

Jag tror att det man är bäst på att göra det gör man och det andra överlåter man till någon annan( Mannen).

Fast Du är sk curling mamma så måste jag säga att jag faktiskt hade önskat att jag varit då mot mitt barn och jag själv hade haft en sån mamma.
Tänk ändå så kort tid vi har dom till låns....

Du har blivit en hejare på att fixa saker och ting med textil text.
Har ännu ej själv försökt.

Dina saker är verkligen kanon.

Ha en fortsatt härlig vecka
Kramisar Jeanette

Elzie sa...

Vad snygga dom ljuspåsarna var. Du är verkligen effektiv Gua.
Hoppas du har en bra kväll.
Kram Elzie

PS! Tack för den fina, och sorgliga, berättelsen nedanför. Du skriver så himla bra.

Granne med Selma sa...

Dina sista två inlägg kommer jag att bära med mig som sådana jag alltid kommer att minnas från bloggvärlden. Så fina och bra formulerade. Och jag saknade ingen bild. Räckte med de jag såg i mitt inre...
KRAM

Cecilia sa...

Alltså, jag älskar din blogg! Den är så mysig och gör mig alldeles varm om hjärtat.

Guldkant På Livet sa...

Du gört ju makalöst vackra ljuspåsar, så himla snygga!!! Mari.

vuxenpoäng sa...

*fniss*
Känner igen mig så i det du skriver.
Jag är tydligen också synsk så vi häxor kan ta varandra i handen ;-)
/ c

inga Heiddal sa...

Jesús almáttugur kristur ég vildi að ég hefði skrollað niður áður en ég klæmdist í gegn um þetta á sænsku. Eina sem ég skildi af því var Gunnar Helgason :)

Ég var einmitt að hugsa um það bara í gær að halda námskeið hér fyrir heimilisfólkið sem myndi heita "af eldhúsbekknum í uppþvottavélina"

Ég er nefnilega svo undur stolt af börnunum mínum vegna þess að þau eru nú öll búin að ná þeim merka áfanga að koma með glös og diska, sem slæðst hafa inn í herbergi, og setja þau á eldhúsbekkinn.
Næstu 15 ár fara svo í það að kenna þeim það ferli sem felst í því að færa hluti af bekknum og inn í uppþvottavél.

En eins og þú segir það sér þetta engin nema ég.
En sennilega færi fólk nú að taka eftir því ef *ÉG* hætti að setja í vélina blessaða.
Ha ha ha ha ha... nennti ekki að skrifa það sama og Sigga enn leið samt alveg eins og þegar ég var búin að lesa þetta . Svo ég kóperaði bara hennar comment... Kv INGA

Johanna sa...

Málið er kanski að læra að loka skyggna auganu, svona af og til, kyssa karlinn sinn á nefbroddinn og eiga kósí stund þrátt fyrir óriksugað gólf og óslegið gras, svo þurfum við bara að fá okkur vinnumann í rúmfataskiftin og klósettþvottinn. Æðisleg tilhugsun "gerðu þetta". "þrífðu þetta" Hmmmmm.
Kveðja Anný

synne sa...

Hej vännen.
Jag ser inte samma saker som du, så säg till om du behöer hjälp. Så säger min make.
men behvöer jag hjälp?
Nej bara ibland. Är det våra könsroller som spelar oss ett spratt?
Du skriver så klokt så man får sig en rejäl tankeställare.

Skönt att brevet går frammåt.
Ha det gott vännen.
Knus Synne.

Mrs W sa...

Ja jag har oxå funderat kring varför det är så att vi kvinnor ser dessa saker som männen antagligen då inte gör... eller är det att de faktsikt inte bryr sig i att tänka på dessa saker för att vi finns där och fixar så det behöver inte ta det ansvaret?? hur som så de saker som görs hemma av mig väljer jag att tänka att jag gör för att jag vill men jag jobbar mkt på att ge över ansvaret på vissa uppgifter för att det faktiskt inte ska bli så att det är jag som bär ansvaret själv för att vårt hem ska skötas. Jag säger helt sonika att det här behöver vi göra och nu ansavarar du för att det blir gjort och sen gäller det att bitas i hop och vänta på att det utförs och då får han precis som en hund en belöning för att jag så skaterliga tänkt mig betinga ett beteende där han faktiskt tar egna initiativ.

Karin A sa...

Hejsan! Hittade hit in från My white cottage. Vilken vacker, inspirerande och tänkvärd blogg du har. Måste få berätta att du fått mig att plocka fram mina tygfärger som blivit liggandes i en låda. Men hjälp så kul det är att måla och skriva på tyg! :) Blev precis som många andra berörd av föregående inlägg. Är helt övertygad om att flickan kommer att uppskatta brevet, kanske kan det hjälpa till att fylla en lucka i hennes barndom!

Intressant att läsa om hur andra ser på könsroller. Själv tror jag på skillnader (biologiska) mellan individer snarare än könen...förutom vissa uppenbara skillnader mellan kvinnor och män som man ju inte kan bortse från. Jag tror alltså inte att du är synsk, däremot har du nog lärt dig att vara synsk...om du förstår vad jag menar!? ;)

Ha det gott och tack för alla härliga och inspirerande bilder du visar! Kram Karin

Hanna sa...

Alveg 100% sammála þér Gúa mín og ég er alveg sannfærð um það að karlar eru frá Mars og konur frá Venus, við erum sko ekki sami þjóðflokkur.
Bið að heilsa öllum
Kv Hanna.

lottens vita och gröna sa...

hallå du synska vän, här är en till som är så nedrans trött på den rollen...nu när jag är mammaledig så är jag den som gör precis allt, håller kolla på allt...fy så trist men låter också, lånade en bok för ett tag sen på bibban, heter familjens projektledare säger upp sig, har inte haft tid ännu att läsa den men jag har hört en intervju med författarinnan, känner igen mig precis och känner att jag vill inte vara sån, borde kunna träna ihop med mannen att hitta en balans så saker och ting blir gjorda och man gör dem som ett team, fasen när man ligger till och med i sömnen och kommer på saker, har aldrig hänt tommy!

härliga ljuspåsar vänner, i dag har jag haft ett tokryck med hönsnätspyssel,hihi! eller med kuckilikuuuuul!

varmkram lotten

Berglind sa...

æ Ég held stundum að ég sé frá mars og grétar frá venus!!!! allavega eru börnin mín svo vel uppalin(af mér) að þau kalla alltaf PABBI þegar þeim vantar eitthvað eða gera hlutina bara sjálf því þau vita að ekki þýðir að kalla mamma og ef einhverjum finnst allt í drasli og rusli þá getur sá sami bara tekið til... elskaþig