I LOVE SWEDEN...

Sitter i sängen på ett hotellrum i Borlänge och kan inte förstå, så vackert vårt Sverige är!?!
Jisses, jag är helt frälst i allt vackert jag funnit på vägen hit idag!

Solen och värmen, har följt oss hela vägen och vet ni, jag älskar att kvällen mottog oss i ljusets tecken. Alltså, ja, jag vet, låter lite som jag är frälst på riktigt, men alltså, kvällen är ju ljusare här än i Skåne, absolut!
Och för en förvirrad isländska, gör det ju allting lite jobbigt. För jag menar, så är det ju "hemma"...på Island också, fast ännu ljusare. Men, det blåser jag åt sidan, och börjar i tanken fundera om det inte är just här jag ska bo..:))))
Japp, det är tur att ni vet hur jag funkar..;)
Men en ska kan jag lova...I LOVE SWEDEN!
Och DALARNA, Oh my god!
Ändå har jag bara sett en liten glimt av alla insjöar och jag vet inte vad...!
Kan inte ni som bor här, eller kan Dalarna, tipsa mig om nåt roligt, gärna loppisar förstås..;)
Japp, om ni orkar! Skulle sååå uppskatta det!

Så får vi väl se vart jag vill bo imorgon när vi åkt ännu längre upp...
Fortsättning följer...

Det kanske är så i alla falla att dessa klosterväggar, väckte min andlighet...på riktigt...!?!

Puss i natten!

... nu ska jag sova och skynda mig att vakna igen..:)))

Hej alla mina fina!

Hoppas ni inte har varit alltför trötta denna midsommardag..;)
Det har faktiskt inte jag varit, utan passat på att röja lite här och var och känner mig lika förväntansfull som ett barn på julaftonsmorgon.
Jo, för att, imorgon ska jag och mannen min ut och åka på tu man hand. Och det vet ni, händer inte ofta.
Vi ska ända upp till Härjedalen, och jag tycker det är så KUL!
Har aldrig varit så högt upp i vårt avlånga land.
Hoppas jag hittar många loppisar på vägen..:)
Anledningen till vår lilla tripp får ni veta när vi kommer hem igen, men jag kan ju i alla fall berätta, att släpet ska med, alla dessa mil..;))
Japp! - over and out...!

Så bara några bilder från diverse hörnor som jag just nu gillar i mitt hem..:)

Ta hand om dig och jag hoppas solen skiner på dig.

Tusen tack för besöket, och alla varma ord du lämnar!

Tiotusentontussilago till dig, samt en bamseKRAM...

Ibland blir dagarna inte som man trott.

Ibland dyker livet upp och närmar sig en, på mera påtagligt sätt än annars.

Ibland så finns det inga svar, varför.

Detta hände i förrgår i mitt liv.

En liten själ som tidigare varit en stor del i vår tillvaro, dök upp.

Efter nästan tre år, valde hon oss.

Det enda jag kunde göra var att hålla hennes hand, krama henne och stryka tårarna från hennes kind. Och senare njuta av synen då hennes huvud vilade så fridfullt på kudden i en nybäddad säng.
I går bara pratade vi, hela dagen. Och idag var det skrattets dag.

Och jag var så tacksam och så rik att få möjligheten till allt detta, om än bara för en stund. 

För så är det med kärleken.

Kära vänner var lyhörda för era barns behov och beteenden. 

Inte mins då de vandrar från barn till vuxen. 

Var nyfikna, känn tillit och ös förståelse och älska,
-i en ram av kärleksfulla gränser.

Kanske livets svåraste uppgift, men av någon anledning berikas vi med deras små liv, för en stund i evigheten...

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan  
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                              och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna
                              och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
                              som skapar världen.

-Karin Boye

GLAD MIDSOMMAR!

Hej alla fina!

Oj, snacka om en förvirrad isländska just nu!
Jo, men det är sant, alltså värre än vanligt!
Nu är liksom tankarna utspridda över allt. Men vet ni, jag klarar det...i stunden, i varje fall!
Det måste vara sommaren som gör det..:)
Eller helt enkelt det faktum att det är så oerhört roligt...!!!

Jag skulle kunna skriva fem kapitel av tankar till er, men skippar det och fortsätter sprida dem i vinden och skissa miljöer.

Så kanske jag har tio kapitel till hösten..;)

Och så bara lite glimtar från en trolsk miljö, som jag och min familj fick njuta av i fredags.

Puss och kram och allt mitt bästa till er alla underbara.

Tusen tack för era varma hälsningar, som klingar ljuvligt varsamt likt ett vindspel, 

i takt med mina hjärtslag. 

Ni är BÄST!

Var inte rädd för mörkret, 

ty ljuset vilar där.

Vi se ju inga stjärnor, 

där inte mörkret är.

I ljusa irisringen

du bär en mörk pupill,

ty mörkret är allt, som ljuset

med bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,

ty ljuset vilar där,

var inte rädd för mörkret,

som ljusets hjärta bär.

                Av: Erik Blomberg

Dessa vackra rader och några glimtar från mitt hem, är min helghälsning till er alla mina fina!

Flera vyer från dessa platser, kommer ni kunna skåda

 HÄR 

i juliutgåvan...om ni vill..:)

Puss och kram och en himla massa kärlek till er alla!

Njut i nuet...

Hej alla mina kära vänner i världen!

Min dagens önskan...
Jag är bara jag.
Utan titel, utan tvivel.
Jag vill inte heta något, 
Jag vill inte bli 
Jag bara är jag
och så vill jag ha det
Det är lycka för mig...

Stora kramen min till er alla, och tusen tack för era varma uppmuntrande ord alltid!
NI ÄR SÅ FINA!

Och så mängder av bilder av samma saker, men nu i lite sommarkläder i alla fall. 

Fick lite romantiskt fnatt häromdan..;)

PUSS...

Är ditt hem...

Och skulle du vilja vara med i ett hemmahos reportage?

"Goa-Lina" är ett nystartat team, bestående av skribenten och stylisten Gúa Hlífarsdóttir och fotografen Lina Roos.

Mina funderingar och små alster, finner du främst här på min blogg, och Linas arbete finner du på hennes hemsida linaroos.se

Låter det intressant, är det bara att maila några helbilder från ditt hem till mig på hviturlakkris@live.se eller Lina på lina@linaroos.se
-Så kanske det är just ditt hem vi besöker för att föreviga i ett vackert reportage.
Vi ser framemot att höra ifrån dig..:)

*Ding Dong*...mina fina vänner!
Här kommer jag, som fullkomligt trotsat min blogg, insmygande, och då har ni lämnat  så ljuva hälsningar att jag bugar och undrar vad det är som ger mig denna rikedom!?

Åhhh, jag blir så glad..:)

-Skuttar en runda, sjunger högt och dansar i regnet!

Tusen, Tusen TACK!

Vet ni, jag tycker allting är så himla bra just nu.
Jag nyper mig i armen och undrar om det är på riktigt, flera gånger om dan.
det är inget speciellt som gör det, utan jag tror mest på att jag ger mig tiden att känna efter.
Gör du det?
Det hoppas jag verkligen, för det är så härlig känsla som uppstår och saker faller på plats..:)

Och jag har tänkt klart gällande bloggen.
 Jag ska fortsätta, men under sommaren blir det färre inlägg. För när höstens vindar börjar vina, vet jag att lusten återkommer. (Been there before you know..:)

Och om ca. tre veckor sätter vi igång på riktigt i garaget.
Bilden är klar och verket kan framskrida. ...*Hjular igen* och hela miljön kommer förhoppninngsvis att bli klar under mannens semester...*hoppas*!

Sen kan jag fortsätta skapa min lilla dröm = längtar...

 Men i helgen hoppas jag mest på nåt loppisfynd..:)

Och så...

Stora kramen till er alla som hittar hit, och en trevlig helg likaså!

Ni är BÄST!

Hej mina fina!

Hur har ni det?!

Jag, hoppas att ni har det gött!
Själv har jag det bäst och har njutit till fullo av solen. UNDERBART!

I helgen var vi en sväng i Köbenhavn, och nej, jag shoppade ingenting!
Utan vi träffade ett par vänner, som bor i Cambridge, och som vi inte sett på tretton år!
Jisses, så konstigt det är att skriva det, för när vi satt och pratade så var det som vi hade träffats i förrgår!
Och vet ni, att ännu en gång, blir jag säkrare på att vänskap inte kan räknas i antal möten, eller vem som bjuder oftast, eller hörde av sig sist,  Utan det är kravlös kärlek, som består.
Sann vänskap tror jag inte har nån bestämd tid, utan snarare antal hjärtslag.
För mitt hjärta slår säkrare och lugnare efter denna dag, med underbara människor. Och tickar snabbare och säkrare, när jag tänker på de timmar vi tillbringade.
Jag vill likaså tillägga att det var så betydelsefullt att vi alla fem i familjen var där. Att våra äldre barn fick möta dem i nuet och få en egen identitet i deras liv, var bara så roligt!
Samt förstås att hela familjen var samlad. Det tycker jag om!

Ja, visst är livet något helt fantastiskt?!?

-Man kan välja, man kan vara, man kan älska, man kan tacka!

Och jag tackar för det faktum att jag har så många människor i världen som stärker mitt hjärta!

Och du, är en av dem.

...TACK!

Och så bara lite till...

Jag har ju, inte någon större blogglust just nu, tyvärr!

Har tänkt flera gånger på hur jag ska göra. Om jag ska pausa för semester, eller om jag ska stänga och starta en ny blogg när min butik blir klar!?!

Men jag har inte bestämt mig. Det känns inte som att det behöver prioriteras. Utan jag gör andra saker. Vilket livet förstås är till för! 

Ni vet...

dofter, färger, former, människor, och möten...gör mina dagar.

Jag känner mig lite som en blomma tror jag.
Alltså, jag behöver växa och samla styrka. Och så tror jag att det också är, som en underbar mailkompis skrev till mig...

"……. En bekant, (författare) och jag, diskuterade ” behovet av att sätta ord på pränt” . Han påstod att när man mår riktigt bra…. , då är orden svårare att sätta på ”papperet” !?? "

Tack kära Åse. 
Jag har redan slagit in denna visdom i min livskompass!

Du förgyller mina dagar och har gett mig mod många gånger!

Precis som du också, min kära läsare!

Och med den vissheten i ryggsäcken, ny frisyr och mängder av fräknar på näsan...

-Skuttar jag med humöret på topp, återigen ut i sommaren och doftar på blommorna...

Ta hand om dig och njut i nuet!

Och glöm inte bort att ingenting är någonsin för sent!

Vi kan gottgöra och göra förbättringar hela tiden i livet.

Varje nytt nu ger oss fantastiska möjligheter att skapa nya energier och nya upplevelser.

Både för oss och vår omgivning.

Så det kan vara värt att stanna till ett tag, andas djupt,

och på utandningen, 

-se över våra liv och ta tag i de energier, som behöver förhöjas och förfinas.

För vet du...

livet är inte alltid lika långt som vi tror, så det är värt att välja vilken riktning det ska få.

Puss...

Hej alla mina fina!

Här kommer en pytteliten hälsning till alla er, som så troget hälsar på i min lilla Lakritsvärld.

Bara ord, som fyller min tanke, min kropp, mina sinnen, mina skratt, mina blickar, mitt liv just nu...
 tacksamhet,
 förväntan,
 sol, 
 värme,
 längtan,
 jordgubbar,
 umgänge,
 tankar,
 beröring,
 minnen,
 smaker,
 uppskattning,
 kärlek

Hoppas du fångar stunden i sommarens dofter,

med dina nära och kära...

Tusen tack för dina besök och alla varma hälsingar!

Jag är så rik!


Vill du bli glad så tryck på länken..:)
Inspired By Iceland

Puss & Kram och massa kärlek till dig...

Så ses vi snart igen..:)