Hej igen alla mina solar!
Vet ni ibland så är det som livet liksom bara flyter på! Ja, troligtvis går det alltid lika fort, men jag känner inte av det lika mycket bara..:) Kanske för att jag tränar ständigt på att leva i nuet och ta vara på stunden, men så blir jag påmind. Som exempelvis när jag ser bilder från min lilla hemstad på Island (se header) och jag blir alldeles lycklig inuti och förflyttas bak i tiden. Jag bara blundar så är jag där.
Doften, skratten, stämningen.
Allting är lika solklart som vore det igår, och plötsligt står jag där på julatfonsmorgon, klädd i overall och på väg till kära vänner, med årets julkort och paket. Min Hlíf är bara liten, och min mamma som står och nynnar när hon häller kaffet i sin kopp, vänder sig om pigg och glad och vinkar när vi ger oss iväg ut i den iskalla gnistrande julmorgonen. "Ses sen", är hennes hälsning som alltid, och hennes ansikte skiner som solen, som alltid.
-Ja, svarar jag och vet att hon kommer att finnas där...alltid.
Snön knastrar så gott i varje spår i vårt vackra vinterlandskap och Hlíf spekulerar i om hon får någon ponnyhäst i julklapp. Helst den där prinsessan förstås, eller kanske slottet! Men de tankarna förskingras snart av fem glada tomatar som rusar förbi på en släde. "GOD JUL, ses sen", skriker de, och jag känner hur Hlífs hand kramar min lite hårdare, samtidigt som ett stort leende breder ut sig i ansiktet när hon viskar "ja, ses sen".
Jag kommer ihåg varje hems stämning. Ni vet nybakat, ljusen som brinner, ripan som står och kokar och godisskålarna som svämmar över, för de har också en speciell doft. Kramarna och förväntningarna. Men mest av allt kärleken.
-Kärleken till människor jag tog för givet i ett land som var jag.
Men tiden rusar, och nu är det Hlíf som håller sin lilla dotter i handen, och de flesta av de hem vi alltid besökte varje julafton, i ett land som var jag, huserar numera nya ansikten, dofter och kärlek. För det är länge sen nu och alldeles för många av de som var mig så kära har lämnat oss för en bättre plats.
Men när jag blundar, så är de där och släpper aldrig. För det är de som har gjort mig till den jag är.
-Det kallas rötter och idag vet jag varför...
Och för att jag tycker så oerhört mycket om er, *KÄRLEK* så kör vi en liten lek idag!
Om ni vill delta, och gissar rätt, så kan ni vinna en julklapp från min butik Mor Ágústas, till ett värde av femhundrakronor.
Vad det blir får ni förstås inte veta, men jag kan lova att det är både gammalt och nytt..:=)
Det enda ni behöver göra är att lämna en kommentar på vilken utstyrsel, av de tre alternativen, ni tror jag till slut valde på min lilla vägg..:))))
OK! då kör vi...
min lilla mamma på sin konfirmationsdag..:)
Denna utstyrsel är NR 1.
Denna är NR 2.
och så denna NR 3
Hoppas ni vill delta!
Jag drar vinnaren på torsdagskväll!
Puss och kram och stor respekt till er alla och envar ❤
//Goa