Dagens svammel handlar om...
Varför vi människor så lätt blir, etik och moralbefriade när det kommer till pengar?!
Hur kommer det sig att, det aldrig blir nog?!
Att känsla av ..."nu har jag hundra miljoner" inte kan räcka, utan måste byggas på och bli ännu mera...*fattar inget*!
I mina tankar finns det ingen skillnad på hundra eller hundratio millioner!
Förmodligen är det väl att jag aldrig har haft anledning att uppleva sådana livsbekymmer..:)
Tack och lov, vill jag samtidigt tillägga. "Det man inte vet, har man inte ont av", kanske stämmer här som så ofta förut..:)
Och jag fortsätter glatt med mina små alldagliga bekymmer!
Samtidigt som dessa tankar jagar mig ivrigt just nu, eftersom jag tycker mitt lilla Island har råkat illa ut för girigheten.
Det slår mig som ganska märkligt egentligen, att detta lilla land, får så stor plats i den ekonomiska världskrisen. Att det ges så stor plats åt det i media.
Förstår naturligtvis, att människor som förlorat pengar, känner sig sårade och arga. Men inte kan man väl ändå bli det, på en hel nation!
Att man ska behöva höra saker som att...islänningar visas ut från affärer i Danmark, bara för att de är islänningar! Och att de bara därför, också blir illa bemötta, både i Danmark och Storbritannien.
"Har vi blivit den nya främling fientlighetens mål", blir genast mina tankar.
Men varför är jag så förvånad..?!
Detta är ju, något som händer världen runt varje dag och har sen urminnes tider hänt. Varför ska det helt plötsligt vara annorlunda, när det kommit till "mitt folk"?!
Jag menar, varför ska vår situation ha större förståelse än andra situationer i världen?
Ju, för att det är just "mitt folk"!
Hur vi än påstår att vi har förståelse för alla orättvisor på vår planet. Så är det tyvärr så att, först när det gäller oss, eller de våra, så blir vi engagerade, på riktigt!
Fast det ordet är nog att ta i. "Vi har mera åsikter i stugorna", än vanligt, skulle jag snarare vilja påstå.
Att miljoner dör dagligen, av svält på vår planet, känns helt plötsligt som något mycket lättare att förstå och inte lika viktigt...eller?!
Vi har ju facit i hand på denna politiska lek, där makthavarna styr och vi tror att vi styr med dem. Trots att vi innerst inne vet att vi endast är de små "bönderna" i schackets lek!
Att leva i demokrati, smakar onekligen lite surt, i min mun när jag tänker på det!
Ibland så kan jag faktiskt fundera på, varför skygglapparna aldrig är lika nära till hands som just när det gäller detta. De är till och med tillåtna, som aldrig annars.
Makt och girighet!
Det känns som att vi aldrig har hört det förut!...som att det inte skulle existera på lilla Island som i den övriga världen.
Är det inte det som alltid har styrt vår värld och fortfarande styr...i olika skepnader bara?!?
Och det att, en relativt liten grupp människor, har lyckats omkullköra mitt lilla hemland, känns lika absurt för mig, som för en svensk att äta fårögon..;)
Men det har hänt, bara för att ..."det räcker aldrig"!
De hundra millionerna måste fördubblas...och fördubblas igen och igen!..."För att vi ska inte bara äga Island, utan världen också!!!"
Och jag finner det oförlåtligt sorgligt och är innerligt bekymrad.
Jag vet redan människor i min närhet, som funderar på hur de ska klara fortsättningen!
Kalla det onödig pessimism. Vad vet jag.
Men en tanke i allt detta, slog nästan omkull mig...
tänk om...islänningar flyttar utomlands för att rädda sin framtid. Och att ryssarna, som har erbjudit sin hjälp i den rådande situationen, skickar över sina "bönder" till Island, för att på så sätt rädda deras framtid!
Det är förstås bara en lek med tankar, men vaddå..?!
Det kanske bara blir att ta på sig, pälsmössan och medan smaklökarna återhämtar sig med ansiktsgrimas, efter saltgurkans retande...klinga glasen och ropa..."Za zdaróvja!"(skål!)
Det finns inte så mycket kvar längre som förvånar mig.
Så,varför inte..:)
Men nu till...min stora girighet...loppisgirigheten !
Ni kan bara gissa om jag i går hade en lycklig lördagseftermiddag, när jag tillsammans med min man, åkte iväg i regnet och fick utlopp för denna!
Med leende på läpparna, fylldes snabbt två påsar, i recyclingens namn, med saker som...
"jag inte kan leva utan". Hjärtat dunkade så där skönt och ha begäret tog över.
En vedkorg hittade jag också, äntligen! Och en gammal käpp, som enligt mig borde finnas i varje hem...*blink*
Men sen helt plötsligt så, tog tankarna över hjärtats ivrighet och det sunda förnuftet fick mig att jag börja plocka ur påsarna igen.
"Hmmm, detta kan jag dock allt leva utan!"
För att sen snopet ångra mig, när det var dags för betalningen. Det som jag hade plockat och skulle gå på flera hundra kronor, hamnade på den överenskomna summan hundra kronor! Utan ens försök till prut!
Ja, det var lördagens lycka det!...fast ändå kan jag inte släppa tanken på, varför jag lät förnuftet styra och plockade bort massa saker...:)
Undrar om det är den känslan som också styr i makthavarnas värld..."att det aldrig blir nog"!
Så egentligen borde jag vara glad för det...
Lite bilder från gårdagen blir min hälsning tille är alla, denna svammel söndag...
små söta granljushållare...
tillsammans med "billiga" ljus...
och en silverbricka, var en liten del av fynden.
och kolla detta underbar pepparkaksform!
som nu pryder min olivträdstunna...
helt i min smak är också denna korg!
och titta skyffeln också...som nu ska användas för att skyffla askan..:)
Ja, jag tyckte det blev jättebra!
Fortsättning följer, med denna bland annat..:)Jag vill ju inte helt trötta ut er...:)
Tack för era uppmuntrande, generösa ord om mitt skrivande.
Jag bugar och rodnar...på riktigt!
Och blir ännu en gång alldeles överväldigad av er godhet!
idánja"...mina vänner!
(Ryska = på återseende)
idánja"...mina vänner!
(Ryska = på återseende)
8 kommentarer:
Hvert fórstu ljúfan, á loppis, mín kæra, sitjum hér dauðvona af öfund, því við höfum ekki farið á loppis í langan tíma ég og Brynjan mín, en við áttum þó einn dag í paradís á Degeberga antikmarknad sl sumar, algert himnaríki sbr bloggfærslu Brynju, ég fór líka á marga franska markaði í vor, og mikið var það nú ljúft, kom heim með 4 risatöskur í handfarangri af glingri og ryðguðum emaljeruðum blómóttum frönskum döllum.
knús Tobba
Já ja´farið þið bara á ykkar Loppis... Ég fer bara í Línuna og kaupi mér eitthvað nýtt þar og lem það svo með hamri og lýg svo einhverju og allir halda að ég hafi fengið þetta á fínum prís í einhverjum bakgarði á frönskum sveitabæ... Huh ég öfunda ykkur ekkert. En G'ua mín þetta eru orðnar svo miklar langlokur hjá þér að maður er hér pungsveittur að rena að lesa allt þetta en gefst upp að lokum. Mikið væri nú gott ef þú nenntir að skrifa eitthvað af þessu á Íslensku. Allavega ef þetta er forvitnilegt sem þú ert að tala um. Kv Þín *loppa* INGA
hei,
var for første gang på din blogg igår. Ble aldeles fasinert av ditt hjem først og frems. Er litt slitsomt og lese mye svensk, så jeg tittet mest på bildene dine. Men jeg måtte inn å titte idag også og leste endel av det du skriver. Tror din personlighet er like flott som ditt hjem :-) Var mye fasinerende og lese her. Men nå vil jeg gjerne spørre deg om hvordan du maler dine møbler og saker. Er slik en fin patina på alt. Kunne jeg fått en forklaring, takk? Bruker du oljemaling eller vannbasert og hvilken farge- helt hvitt eller egghvit? Venter i spenning på svar. Ha en riktig god søndagskveld.
Hej Mariann!
Välkommen hit och tack så mycket för dina varma ord!
Jag blir så GLAD..:)
När jag målar så använder jag matt vit vattenbaserad färg.
Thats it!
Sen skaver jag lite där det behövs. Och ibland målar jag först svart, sen vitt, för att sen skava.
jätteenkelt och int ealls perfekt..:)
Lycka till!
Kram till dig, från mig...
Förstår att du värnar över ditt folk och är orolig för utvecklingen.
Hoppas att det inte går för långt du så att många människor måste lämna lilla Island.
Dina loppis fynd var väl riktigt bra och ha saker, många gånger plockar jag till mig en massa saker som jag sedan lägger snällt tillbaks när jag börjar en dialog med mig själv om jag verkligen behöver de här sakerna eller ej.
Pepparkaksmåttet var ju bara för sött, passade så bra på hinken.
Jag köpte oxå en grej på loppis i Lördags att förvara ved i,
en riktigt annorlunda grej som inte jag sett förut,
visar den vid nåt tillfälle.
Kram på dig gulliga du/Ingela.
Go´morron, Gúa!
Det var intressant att få läsa dina tankar ikring det som händer i Island...det känns helt ofattbart och jag kan förstå att människorna där känner oro inför framtiden...jag har också haft svårt att till mig alla detaljer från nyhetsrapporteringen...man undrar alltid över sammanhangen och detaljer, som inte klarnar upp efter en ganska snäv journalistik...
Skönt att du kan muntra upp dig med lite loppisbesök och annat - alltid lika härligt att fynda!!
Ha en riktigt skön vecka, kram
ps. kika in hos mig - har en liten utlottning på gång...:)
Gúa
Ég ætla að mála gamla Nóa Siriuskassa og Egils appelsin sem ég keypti forðum daga hjá Fríðu frænku, (mjöög dýrum dómum), vil að stafirnir sjáist í gegn, þynnirðu málninguna, málarðu með pensli, eða svampi eins og einhver mælti með, einnig ætla ég að mála gamalt hálfmánaborð, ca frá 18 hundruð og súrkál, á ég að nota sömu málningu á það, pússa það fyrst, svo ætla ég að mála eldhúsborðið mitt, og það verður eiginilega að vera lakkað svo ekki komi rauðvínsblettir etc, einhver tips.
Ein í vanda, þó ekki úr Vesturbænum.
ps fann í gær gamla mynd frá Seyðis, ætla að reyna að skanna hana inn og setja á bloggið mitt, það er ég og Ingunn og Sara og svo ein eldri stelpa og ein yngri þekki hvoruga.
Knús Tobba, nú verð ég að reyna að vinna eitthvað í rannsókninni minni.
Vad mkt tjusigt du har fyndat! Men herregud hur folk beteer sig ändå det är ju rent av förskräckligt. Vuxna människor som diskriminerar andra nationer...phu! Ja man blir mörkrädd!Förstår om du känner dig sårad. Jag vill också passa på och säga att jag så gott som bytt blogg andress till;
http://romantiskahem.blogspot.com/
Kram Petra E Romantiska Hem
Skicka en kommentar